Den som spar han har…

Undrar just vem det var som myntade det uttrycket?

Kan det kanske ha varit jag i ett tidigare liv?

Det stämmer iallafall väldigt bra in på mig, urkräfta som jag är.

Å andra sidan så har jag gett bort och kastat massor av mina pysselsaker. Men allt kan man ju inte kasta…det kaaaan ju vara bra att ha någongång. Ni vet då när pysseltarmen suger tag i mig, hahaha.

Nu har jag iallafall en rejäl plats ATT pyssla på. Vi gjorde iordning det i  samband med att vi bytte rum med varandra i hela huset.  Vi har lagt en gammal spegeldörr ovanpå ett gammalt bordsrede.

Lite småfix är det ju förstås kvar att göra men i det stora hela så ska det faktiskt kunna gå och sitta här nu. Jag beställde varsina urläckra pallar på mässan som jag och Janne ska sitta på…fast han är inte liiiika förtjust som jag när jag visade en bild på dem.

- Men…det är ju inget ryggstöd på  dem…gnällde han lite när jag glad i hågen visade en bild på dem.

- Men herrejisses…du skall väl inte sitta så skönt så att du somnar när du jobbar replikerade jag snabbt tillbaka!

Nåja…de vaaaar faktsikt väldigt sköna att sitta i, med eller utan ryggstöd.

Gamla urtavlor, små emaljnummerskyltar i massvis.

Burkar med knappar, burkar med prismor, burkar med pärlor, ändå är det bara ett axplock…jag har ju två fyllda skåp också..

Viktor har ju redan varit framme och skrivit på dörrskivan. Särskilt charmigt i dagsläget? Nej, inte speciellt.

Charmigt om några år? Jaa, säkerligen :-).

Önskar er alla en skön helg.

Puss & Kram

Melinda