Skam den som ger sig…

Hejsan alla.

Nu är jag tillbaka efter mässan fylld av inspiration, massa ideér, nya möten med härliga människor och främst av allt är jag bankrutt, hahaha.

Ni som trodde att ni skulle få se en massa mässbilder nu kan byta till en annan blogg för denna qvinna tycker nämligen att det är alldeles för tungt att släpa med sig kameran inne på mässan. Sorry…

Jag hade bestämt möte med bla. Mia, Anette och Jenny…Jenny och jag har träffats en gång innan men det var ändå så härligt att prata med denna tokglada skåning :-).

Däremot var det första gången för mig att träffa både Anette och Mia, helt underbara människor som man skulle vilja ta med sig hem. Det är ju inte klokt egentligen vad detta med bloggeriet ger en. Man tycker ju sig nästan  känna en person fast man aldrig mött dem innan…jag kan säga att jag tror inte att jag skulle ha några problem att prata med dessa 3 kvinnor ett dygn om det vore så…och ändå var det första gången vi möttes, är det inte härligt?

En STOOOOR kram till er tjejer!!!

(Denna vackra ljusmojäng köpte jag från en av mina bloggläsare som hade loppisstånd här på Säterstampen)

Och en speciell hälsning till både Anette och Mia…Man vet aldrig vad framtiden bär i  sitt sköte…men för er båda så är jag helt övertygad om att vad det än blir så kommer ni att klara det galant!

***********************

Sedan vi blev klara med vårt vardagsrum så har det inte skett många ommöbleringar därinne. Jovars, vi har flyttat soffan åt 2 olika håll, men sedan har det varit stopp. Det är liiiite granna (dalmål) svårmöblerat i  ett rätt litet vardagsrum och med en stor Ektorphörnsoffa.

(tagit bort den stora brickan ifrån kistan så nu syns de vackra bokstäverna och siffrorna)

Och eftersom jag är den person jag är så blir detta ett störande moment. Jag älskar nämligen att möblera om.

Att dagen efter komma in i ett rum som nu plötsligt ser heeelt annorlunda ut ger mig en kick av inspiration.

Nåväl, skam den som ger sig…Eftersom vi möblerade om och bytte ut möbler nere i vårt sovrum förra helgen så hade vi bla. en skänk över.

Skänkar är bra för de slukar massor.

Just denna tycker jag är så vacker med sin originalfärg som slitits skönt av tidens tand. Den gjorde verkligen så att vardagsrummet fick en ombonad och varm känsla.

(Urna och zinktop kommer från mig & alice, ser du Lena ;-))

Ni förstår…hur tokigt det än låter så är jag efter helgens Formex helt inne på jul nu…och nääää, jag tänker inte börja visa julsaker här ännu…även om det faktiskt börjar att ramla in såna i butiken redan ;-).

Men med hösten i antågande så vill jag omge mig med lite murrigare färger här inne.

P& K

Melinda

Skomakarens Barn…

Det uttrycket har väl de flesta hört…och det stämmer väldigt väl  hemma hos oss.

Hur många möbler har jag inte målat om sedan jag startade min butik för snart 2 år sedan? Jag kan lova er att det är många…törs inte ens tänka på hur många liter färg jag har förbrukat.

Men min färgleverantör Nordsjös är nog nöjda iallafall :-)

(spegeln fyndade jag på loppis för 2 veckor sedan för 150 pix)

Men hur lever livet här hemma då?

Jodå…ni gissade rätt, här står nämligen den ena efter den andra avlutade möbeln…eller nu var jag inte riktigt rättvis mot mig själv.

Däremot har vårt sovrum varit möblerat i ett enda stort avlutat alá 80-tals möblemang.

Tiden, orken, inspirationen eller bara rena latheten har gjort att våra egna möbler har fått stått tillbaka när målarpenseln åker fram. Igår tog jag iallafall mod till mig och gav mig på vår gamla gustavianska avlutade soffa/säng. Då hade jag möblerat om där i helgen och målat 2 skåp som står därinne.

Nu är bara problemet att jag inte vet hur jag vill ha det i sovrummet. Det enda jag vet är att vi ska ta fram panelen bakom på 3 av väggarna som vi gjort uppe i vardagsrummet, men här hade jag tänkt att ha en fondvägg med tapet på.

Nu börjar alltså det stora velandet…Ska vi ha ett romantiskt sovrum med lite pastellfärg på fondväggen eller ska vi hålla oss till en mera naturnära färgskala???

(jag ska slipa av färgen på den lite, har inte hunnit det ;-)

Jag kan verkligen grubbla ihjäl mig på såna här saker.

Det finns ju SÅÅÅÅÅÅ många läckra tapeter. Jag var och hämtade hem en tapetkatalog igår. Har nämligen blivit tipsad av en vän om denna tapetkollektion som är smått fantastisk.

Den kommer från In Trade och heter PIP och inte PIPP som jag sa när jag frågade efter den, hehehe.

Det var ungefär som den gången för ca 15 år sedan jag gick in i en färgaffär och frågade efter tapeten Durex!!! (När det egentligen var Duros tapet jag skulle fråga efter)

Gissa om de skrattade? ;-)

Nu måste jag packa det sista…för imorgon bär det av på Formexmässa, TJOHOOOO!!!!

Det ska bli sååå roligt. Jag ska fylla på med inspiration på både längden och tvären :-).

Jag har bestämt träff med både den ena och andra bloggaren…berättar mera om det när jag kommer hem ;-).

(alla tapetbilder lånade från deras hemsida)

Butiken har öppet som vanligt under min frånvaro då min älskade vän Marit jobbar torsdag och fredag.

Pööööössss på dig gumman!

Och pöss till er andra också!

Sorry, det blev fel på länken, ska funka nu!

Skogens guld och en liten buse…

Hej alla.

Både jag och Janne har haft lite sömnbrist den senaste veckan. Dels för att vi har haft ett litet projekt här hemma och sedan har Viktor lyckats blivit förkyld med feber veckan INNAN han börjat dagis, vilket resulterat i lite vakennätter.

Så igår när jag kom hem ifrån butiken mådde jag nästan illa för att jag var så trött. Efter lunch så gick jag och Janne och la oss på sängen en stund för att vila lite.

Vad tror ni att liten Viktor hittar på då?

Jooo, han tyckte minsann att det var en bra idé att dra ut alla fryspåsar i lådan och dra runt dem i  halva huset. När det var klart så gick han lös på aluminiumfoliet, hahaha.

Jaa, jag vet att vi får skylla oss själva men vi orkade helt enkelt inte hålla ögonen öppna… Dessutom kunde vi inte annat än att skratta åt eländet när vi kom upp.

Häromdagen så hade Hanna glömt kvar skurhinken uppe på sitt rum.

Viktor försvinner i 2 sekunder och vi börjar att höra hur det plaskar uppe.

Springer upp och ser att han hunnit ta av sig sin tröja och lagt ner den i hinken, Hannas tofflor… han har skurat hela hennes golv igen, halltapeten  + en badrumsmatta.

Han tyckte väl antagligen att hon fuskat;-).

Idag har vi varit ut i skogen, det är det absolut mest rogivande jag vet.

Vi hade matsäck med oss och hittade en liten sjö full i vita näckrosor där vi fikade.

Hittade vi några kantareller då?

Jodå, alldeles lagom så att det räcker till att göra en laddning av smörstekta kantareller. Det ska vi nu äta till helgrillad fläskfilé och potatisgratäng.

Yummie…

P& K

Melinda

Så var vardagen igång igen…

Hej alla.

Vi hade vår årliga fest i helgen.

Jisses, så roligt vi hade!!!

Jag tror att de flesta var nöjda och glada.

(har äntligen fått fram mina rostiga järnbokstäver)

Årets tema var Abba och jag, Ullis och Janne välkomnade alla med en liten show för att sätta ribban för kvällen…och gissa om den ribban höjdes allt eftersom timmarna flög iväg. Så många roliga och kreativa uppträdanden så jag har skrattat för flera veckor framöver :-).

(auktionsfynd från i fjol)

Nu är det ju ett helt år kvar till nästa gång…det är ju det tråkiga i kråksången. Vi börjar att planera denna fest redan i mars och sedan är det fullt kör ända fram till augusti…TJOPP några timmar senare är allt över för denna gång??? Det känns lite sorgligt.

Något annat som jag har sorg för…eller sorg och sorg, det är iallafall (ursäkta uttrycket) JÄKLIGT DRYGT…är att Min äldsta dotter Matilda nu har styrt kosan ner åt Göteborgstrakten för att idag börja Gymnasiet där. 

(Loppisfynd som jag inte vetat vad jag skulle ställa, ska fyllas på med gamla flaskor)

Jag trodde att mitt hjärta skulle slitas ur kroppen på mig när vi packade det sista och hon kramade hela familjen hejdå…fy sjutton…jag börjar att gråta bara jag skriver detta.

(mina oanvända 1800-tal kängor som jag fått av en kund)

Jag vet ju i förståndet att hon inte försvinner för alltid och att hon kommer hem ibland…men att det skulle göra så in i vassen ont var jag inte förberedd på.

(överdelen från en gammal spegel som står lutad mot fönstren hittade jag på tippen för någon vecka sedan)

Det värsta är ju att detta ska jag vara med om ytterligare 3 ggr innan hela barnaskaran är utflugna ur boet.

(skräp tycker vissa, en skatt tycker jag :-)

Men jag är jättestolt över henne att hon är så bestämd själv i det här och att hon vet vad hon vill göra samtidigt som jag kan känna att hon är alldeles för ung för att flytta hemifrån…och så himla långt sedan.

Det är väl en övergångsperiod just nu och sedan vänjer man nog sig…har jag fått höra iallafall.

(från tiden då jag hade tid att pyssla)

Ni som läser min blogg och har varit med om detta…Vänjer man sig någonsin?

Jag måste tro det iallafall, annars går jag upp i atomer.

Hoppas att ni alla har det bra och om du läser detta Matilda så vet du att jag är MÄKTA  STOLT över dig!

Kraam

Melinda

Blekgröna toner och en alldeles ljuvlig bok…

Hej mina vänner.

Jag vill börja det här inlägget med att rikta ett STORT GRATTIS till Ingela och Petra för en helt fantastisk bok!!

Tänk att ha en dröm om att göra en bok…och sedan genomföra den?!

Helt fantastiskt modigt och duktigt!

Vi är nog många där ute (inklusive mig själv) som länge kanske drömt, tänkt tanken på att få göra något liknande. Men för Ingela och Petra så stannade det inte bara vid en dröm…de gjorde verklighet av den…En stor Eloge till er !!!

Nu har ju äntligen boken med stort B kommit in i butiken. Jag kan säga att detta kommer i “ våra kretsar” att bli årets Topp-1 på önskelistan till Tomten.

Boken är jättevacker och innehåller sååå himla vackra bilder ifrån olika bloggare och andra människors hem. Min butik och bilder ifrån mitt hem finns också med i boken vilket ju känns lite extra roligt såklart :-).

En inspirationskick som kommer att vara länge, länge…

************************************

Jag har alltid varit svag för blekgröna toner…som ljuvt turkos och riktigt blekgrönt…jag mår bra av den färgen.

Tänkte guida runt er lite i vårt hem där man kan hitta dessa färger lite varstans i huset, om det så är på en växt eller om den återkommer i porslin har mindre  betydelse…i mina ögon är den bara ljuvlig.

Den blekgröna halvt slitna färgen får sitta kvar på detta gamla skåp som Viktor har på sitt rum.

Ljuv färg på den lilla Mailegvagnen.

 

Termosen har jag haft  förut men den har fått sällskap av en liten gräddkanna jag hittat på loppis i sommar.

Den blekt gröna stolen är en av mina favoriter hemma. Den ropade jag in för säkert 12-13år sedan…den blev inte direkt billig…men jag skulle bara ha den :-).

Vet ni, jag har liter av stolmani…kan lätt förälska mig i en stol. Ärligt talat så vet jag inte hur många stolar vi har hemma…om vi säger så här…Skulle vi få oväntade gäster så finns det ingen risk att de inte skulle få en stol att sitta på.

Om den stolen sedan är lite knagglig och ranglig det får man ta, hahaha.

Vår “Pragzink” i sin ljuvligt blekgröna färg.

Den äldre spegeln bredvid i sin originalfärg.

 

Hjärtan på tråd är en av mina favoritväxter. Bladen som är nästan grågröna på framsidan och purpurfärgade på baksidan.

Mitt allra första Lammöronsprojekt alá Lotten :-).

Jag kan säga att det krävs lite tålamod…och troligen en hel del träning för att få till det bra.

Men jag är rätt nöjd med mitt förstagångsexperiment ändå.

********************************

Vill önska er en härlig helg…på lördag ska jag på en stor fest som det är andra året i rad vi kör. Ikväll har vi vårt allra sista festmöte för att knyta ihop säcken.

Så Pirre…var beredd på att höra It´s raining man…i augustinatten ;-).

P & K

Melinda

Scendebuten är över…

Eller debut och debut, ska jag vara riktigt ärlig så har jag spelat teater en gång tidigare.  Det var på gymnasiet och jag föreställde Lill-Babs…något mer än så berättar jag inte ;-).

Hej alla.

Igår var det strålande sol och massor med folk. Jag kan väl säga så här….jag var nog inte den mest trevliga eller närvarande butiksägarinnan folk har träffat på, hahaha.

Det var rent galet ett tag.

Ni förstår att kvällen innan så bestämde sig min Hanna och en kompis till henne (Julia) att de skulle baka och stå utanför butiken och sälja saft och fikabröd. Ungefär samtidigt så bestämde jag och Janne oss för att då kan vi ju passa på att bli av med lite saker …så varför inte ha loppis utanför butiken också???

Är huvudet dumt finns det något som heter ;-).

En dag som igår bör man åtminstone vara 2 st i butiken. Men, men…vi hade ringt in kavalleriet bestående av farmor och farfar som skulle komma och ansvara för Vilmer och Viktor under tiden. Det var bara det att de skulle inte kunna komma förrän kl. 12-13-tiden…Jaja, har vi bestämt att vi ska köra så då får vi ju göra det.

Sagt och gjort…för det första så hade jag fått några snabba repliker av Stadsteaterns ansvarige först kl. halv 11 på fm…men orden…säg något så här och improvisera lite??? Dahhhh???

Nervös som tusan för att jag skulle fara ut och göra bort mig totalt så var nog huvudet allt annat än det skulle. Glömde kassan till butiken, skickade hem Janne efter den, han glömde den men tog med sin kassa till loppisen…alltså  fick han kasta sig på cykeln igen.

Tack gode gud för kontokort säger jag bara.

Vilmer började få tråkigt efter ca 3 minuter, Viktor sprang runt som en illbatting och skrek så Janne fick mest jaga runt honom. Hanna spillde svartvinbärssaft över hela sig och sitt vackra gamla förkläde…vilket innebar att hon och Julia stängde in sig på toaletten för att försöka få bort fläckarna.

(undrar vem som la högsta budet på denna vackra pjäs?)

Julia kom ut…men det gjorde inte Hanna eftersom förklädet och klänningen var nu så blöta att de var alldeles genomskinliga…med andra ord satt hon på toaletten i trekvart samtidigt som Julia fick servera själv…Janne sprang ff runt efter Viktor….Vilmer satt bakom disken och muttrade att han hade tråkigt….Jaaa, det var rena rama kaoset ett tag vill jag lova. Till sist kom min mamma förbi så att Janne kunde slänga sig på cykeln ännu en gång för att hämta andra kläder till Hanna så hon slapp ut ur toaletten…Phu…Jag blir matt bara jag tänker på det.

 

Så med andra ord…Förlåt alla ni som besökte min butik för första gången! Det brukar inte normalt vara så kaosartat.

När kavalleriet dök upp och tog pojkarna med sig så blev det betydligt lättare.

Jag och Janne stängde butiken och cyklade till Marianne och hennes ljuvliga trädgård där vi köpte fika och lyssnade på skönsång ifrån en del  av familjen Hellgren med Co.

( Marianne själv presenterar bandet)

Tonsatta visor i den varma augustieftermiddagen…Då infann sig lugnet.

(Här hänger nu Hannas förkläde på tork efter en natt i klorinbad.)

 

Och vet ni…idag har jag banne mig tagit mig mitt allra första dopp för i år, härligt…jag hann!

P & K

Melinda