Ja äint bitter…och pepparkaksmys…

Hejsvejs.

Jag håller på som bäst att packa upp alla varor som dröste in igår en timme innan stängning :-).

Men får att vila lite så passar jag på att slänga in ett inlägg.

I lördags var vi iväg på vårt årliga pepparkaksbak hemma hos min kusin Åsa och hennes familj i deras härliga vackra hus. Detta är en tradition som vi har haft i 9 år och alla älskar den . Det är hela vår familj + min moster och hennes familj samt min Mormor…det är mormor som alltid gör degen…för här duger inget annat…inte denna dag iallafall ;-).

Eftersom vi alltid brukar  träffas denna helg så måste ju Åsa tjuvstarta julen lite hemma  så att vi alla kommer i rätt stämning.

Denna underbart stora trollhasselkvist hänger uppe året om i deras jättestora kök som har högt i tak. Det är dekorationerna som alternerar efter säsong bara.

När man kommer innanför dörren så möts man av denna stora och härliga hall. Lägg märke till att de satt gamla åror till trappräcke.

Inbjudande att ta sig ett bad är det i deras relativt nyrenoverade badrum . Vill också ha ett stort badrum med fönster…men man kan ju inte få allt…

Badrummet går i svart, vitt och turkosa detaljer. (klicka för större bilder).

Vi grillar korv i kakelugnen, dricker glögg, bakar och PRATAR…i vår familj är det fint att prata i munnen på varandra, hahahaa.

Tremänningar och kusiner om vart annat…föräldrar springer som yra höns för att hinna med att ta alla pepparkakor som skall in i ugnen och gräddas.

Det är varmt och gott, både i köket och i hjärtat.

Alla barn är med, både stora som små.

Älskade mormor i sitt söta förkläde.

Nyhet för i år är att vi satte marshmallows på en grillpinne och doppade den i smält choklad och därefter i strössel.

Ut i kylan för att chokladen skall stelna…sedan är det bara att mumsa och äta. Detta är verkligen enkelt att göra. Dessutom så blir de väldigt dekorativa.

*************

På kvällen var det Företagsgalan här i Säter där jag i år igen var en av de nominerade till årets butik. Men priset gick till Nordsjö Idé och Design, min färgleverantör :-).

Ett stort grattis till er.

Tredje gången gillt kanske? ;-)…

Ja äint bitter ;-)

En jättekram till alla.

Melinda

Mellandagsmys hos Eva...

Hejsan.

Hoppas att några av er får fortsätta vara hemma i några dagar till och mysa med era familjer och äta gott...även om jag själv tycker att just julmaten kanske börjar bli lite väl tråkig att äta nu. Visst är det gott men inte i en hel vecka.

********

Tack så ända in i baljan för era goa kommentarer om vårt hus i det förra inlägget.

Era ord värmer.

Men ni vet precis som jag att man bara tar bilder där det ser skapligt ut.

Om jag däremot skulle fota något av våra badrum eller Viktors blivande rum...Ni vet, där det står 711 möbler just nu då skulle ni nog få dåndimpen, haha.

Nu har jag börjat drilla Viktor att han ska säga till Pappan att han vill ha ett eget rum, hehehe.

Vi får väl se om det tar mer skruv än när mamman tjatar.

Igår så var jag och Sussie hembjudna till Eva.

Dit vi var på vår senaste bloggresa, kommer ni ihåg?

Jag har dock en liten dementi att göra. Gården de bor i är inte från 1700-talet utan från sekelskiftet någon gång, dock är en del av huset byggt av äldre byggnadsmaterial.

Lite lätt fel på sisådär 200 år...men vadååråå?? ;-).

Eva och hennes familj är så underbara. När vi kom dit så var bordet vackert uppdukat och i ugnen stod en laxpaj på värmning.

Medans Jag, Sussie och Eva åt och talade i munnen på varandra om inredning (Eva är ju inredningsjournalist) så skjutsade mannen i huset de båda barnen på olika ställen.

Efter maten och en god julöl så bjöds det på kaffe och ris a´la malta.
Jag fick äntligen min ris a´la malta, det du Zinkbaljan!! :-).

Ett vitt hem i all ära men jag bara älskar Evas hem. Det är så himla levande!


Och ingen dockskåpsvarning så långt ögat når ;-).

Bara några få utplacerade saker här och var. Jag kan verkligen imponeras av människor som lyckas få det vackert hemma utan att "överdekorera". Det är ju oftast det lilla och det enkla som gör det vackert, eller hur?

Hur jag nu ska klara av att göra det...jaaa, det återkommer jag till när jag hittat en magisk formel som fungerar på mig :-).

Eller, den dagen jag låter Janne få bestämma hur det ska se ut här hemma, dvs. aldrig.

Tack snälla goa Eva för gårdagen, det var hur mysigt som helst och både jag & Sussie skulle nog kunnat ha stannat kvar och tjattrat hela natten :-).

Ha det nu så gott alla, imorgon kommer ju andra Eva hit. Det ska bli hur kul som helst!

Sussies hus i juleskrud...

Hej hopp alla människor.

Sitter här och kan inte prata....pang sa det bara igår eftermiddag...och så plötsligt var den där...den heeeezzzaa rösten. Om man jobbar i butik så måste man ju kunna prata...så när jag kom hem hade jag absolut INGEN röst kvar.

Gissa vem som var glad över det???

....Just...Janne.

Han fick en lugn och rofylld kväll igår.

Dessutom så blev jag förb...d på honom vid ett tillfälle och gissa hur han njöt när jag inte kunde visa det verbalt? Jädra karl!

Jag satt med min dator i knät och han bredvid med sin (jaaajoo...helt har vi inte slutat med våra trevliga "han med sin och jag med min dator" kvällar.)

Iallafall så fick jag skriva vad jag ville till honom över msn...typ...

-Janne, gå ner och hämta lite honungsvatten till mig! Eller...

-Janne, hämta ett par sockor, jag fryser!

Och vet ni hur frustrerande det är att försöka skriva av sig sin ilska?? När jag blir arg på Janne i vanliga fall så hör han ju det...men hur svårt är inte det att vara förbannad på någon när det enda ljud man kan klämma fram ifrån strupen låter som att någon håller på att strypa en vilsen katt?

Så med andra ord var det lika bra att låta bli att vara förbannad, det funkade ju inte som det skulle iallafall.

Med tanke på berättelsen om Kalle i mitt förra inlägg så var väl det bra :-)

Ni vet ju hur det är med sånt, det är lättare sagt än gjort tyvärr.

Jag väljer att INTE låta mig påverkas av detta....när man egentligen känner att man bara skulle vilja strypa karln??? Dahhhh, lika bra att lägga ner ilskan med andra ord.

Jag har verkligen försökt att tänka den här veckan som Kalle...

Det här har varit några av mina tacksamhets tankar:

* Som när Viktor tyckte att han skulle hjälpa mig att städa häromdagen och for fram med golvmoppen högt och lågt (mest högt) varav han slog ner en av mina minigranar i glasburk så att vattnet for ut över golvet.

Då tänkte jag så här: -Jag är glad och tacksam över att Viktor vill hjälpa till och städa och över det faktum att han inte är lam och inte kan röra på sig!

* Eller som när jag imorse inte kunde hitta min plånbok.

-Jag är tacksam över att jag har en plånbok att leta efter...även om det innebär att jag måste ringa och spärra alla kort, ta ett nytt fotografi och beställa ett nytt körkort...för det innebär ju dessutom att jag får köra bil.

* Eller som när Viktor hade ut precis all duplolego över hela köksgolvet varpå jag steg på en bit...Alla som någon gång har klivit på lego eller duplo vet hur förbaskat ont det gör!

-Jag är tacksam över att min son är kreativ och att vi har råd att köpa Duplo åt honom. Man kan ju annars bara tänka sig hur det skulle vara om han slängt ärtor på hela golvet...då hade jag minsann forit in i väggen med en smäll!

Jaa, oftast vet vi i hjärnan hur vi bör tycka, tänka och agera...men sedan händer det något...iallafall i min hjärna (det kanske är hypofysen som är rostig?) som gör att jag bara helt plötsligt glömmer av det som hjärnan vet och bara agerar på känslan.

Hur många här vet inte hur lätt det är att vara snusförnuftig till sina nära och kära när de ber om råd...

Sedan går det 5 sekunder och allt är som bortblåst när det kommer till en själv!!

Mycket mysko fenomen?!

Iallafall ville jag också berätta att det är superroligt att så många har mailat om att de vill komma nästa tisdag, det tog bara några timmar innan den första gruppen var fylld.

Nu finns det 6 platser kvar på den senare tiden.

Som ni märker så har jag sprungit över till Sussie med kameran i högsta hugg för att föreviga hennes julstylingar.

- Du kan väl komma tillbaka när det är färdigt!

Jag tyckte att det var så vackert sååå minsann...men det kan ju hända att det blir en till fotosession där ;-).

Ha det så gott.

Ett annorlunda hem...

Hej alla rara och tack för era likaså rara kommentarer, läser dem flera gånger om och blir lika glad varje gång.

Detta med bloggeri är ett riktigt egoboost...man blir så barnsligt glad av att någon ens skulle vara intresserad av att läsa det man skriver, så puss på er.

Idag har jag varit hem till min mentor Helene...som dessutom gifte sig lite i smyg i fredags, grattis till det :-).

Helene och hennes nyblivna man bor i ett stort gammalt vackert hus ute på landet, jaa...maken bodde ju där långt innan Helene kom in i bilden.

Helene är nog bland de driftigaste kvinnor jag mött i mitt liv. Förutom hennes " vanliga" jobb så målar hon kök, både åt sig själv och till tex. Vansbro kök. Hon ger ut en inredningstidning som kommer att finnas i butiken att köpa, Timmer Hus & Interiör heter den.

För närvarande bygger hon också stall till sina tre islandshästar. Dessutom ska hon snart åka ner till Kina för att knyta kontakter där för framtida projekt, denna kvinna har med andra ord många strängar på sin lyra.

Men en sådan driftig kvinna i huset och som dessutom har ett sinne för det vackra, 10 000 000 ideér i huvudet och smartheten nog att få sin man att genomföra dem så förstår ni att detta huset kommer att bli otroligt vackert när allt är klart.

P.s. Vill bara tillägga att Helene själv INTE tummen mitt i handen utan ritar all planlösning och målar allt själv.

Låt era ögon fröjdas av detta lite annorlunda hem med många speciallösningar.

Den dubbla svarta AGA-spisen trånar som ett smycke i det egenritade köket.

Helenes vän som är keramiker har gjort detta läckra handfat som fungerar som en extra ho i köket.

Vackert stort kök i en mild färgskala.



Ovanför AGA-spisen sitter en specialbeställd kakelplatta med två ansikten.

På den gamla skafferidörren så har Helene dekorerat denna söta flicka. Illustrationerna är tagna ur en saga.

Fönstret sett ifrån hallen tillhör även det skafferiet. Här fortsätter det vackra dekorationsmålningarna på väggarna.

Blomsterparaden som visar vägen uppför trappen.

Ovanför trappen finns ett stort och rymligt allrum där ljuset flödar in från flera väderstreck.

Lägg märke till de gamla instrumenten som de byggt nischer till i den murade väggen.

På kvällen tänds små lampor i nischerna som gör att instrumenten lyser upp och man får en känsla av att det är tavlor.

Helenes man har spelat instrument för flera år sedan men lagt av och stoppat in dem i en garderob.

Helene såg till att de vackra instrumenten kom till användning igen som en inredningsdetalj i deras mycket speciella hem.

Det har med andra ord blivit som ett galleri på väggarna av vackra instrument. Härlig idé!

Precis ovanför trappen så sitter ett par pardörrar som leder in till en gästlägenhet som är integrerad i själva huset. Lägenheten består av kök och sällskapsdel. Med en smäcker trapp kommer man upp till det som döljer sig bakom dessa dörrar...

Nämligen ett helt underbart sovrum i dova färger. Lägg märke till att Helene målat av sina barnbarn på väggen som en slags skuggbild i vitt.

Över bilderna har hon sedan textat ett vackert ordspråk. Vem skulle inte vilja få övernatta här?

I ett litet rum bredvid så finns där en platsbyggd säng till ena barnbarnet och den gamla vaggan som nu är urvuxen får finnas kvar som en söt detalj.

The Master bedroom, där herrskapet själva sover går i svart och vitt med snygga detaljer.

Jag skrek rakt ut när jag såg vad hon gjort på väggen i sovrummet.

Det var så himla snyggt!

På sidan av sängen står nämligen ett svart gammalt vackert piano med två svarta kandelabrar på, ett notställ och som pricken över i:et så har hon textat dit ett notblad på väggen.


Hoppas att jag med dessa bilder på Helenes och Björns hem sått ett litet frå hos er därute att våga tänka lite annorlunda när det gäller att dekorera sitt hem.

En sak som jag tycker är underbart i deras hem är att istället för att bara ha vanliga fyrkantiga rum så har de snedställt några väggar. Det gör hela hemmet både charmigare och mera spännande.


Fast det är klart...jag skulle nog aldrig orka med ett sådant jätteprojekt som dem. Men man ju alltid sno någon liten idé :-).


Ha det så gott.