fredag 22 maj 2009

Vad är det som gör???

Hej alla härliga läsare.

Jag har funderat mycket över det här med VAD det är som gör att vissa bara älskar inredning?

Och framförallt då den inredningsstil som jag själv är helt uppslukad i, nämligen att blanda gammalt och nytt.

15

Jag brukar säga att jag är född i fel tidsepok :-).

Jag tror att det kan ha att göra med att jag försöker ta tillvara den tidens livsrytm.  De jobbade säkerligen som djur förr (det är inte det ), men jag tror ändå att stressen vi har i dag inte går att jämföra mot det.

16

För ca 1 år sedan kom det in en kund i min butik som sa något väldigt klokt.

Själv var hon numer pensionär och hon förundrades över varför man i en viss ålder skulle trycka in så mycket som möjligt i livet. 

17

Vi ska studera, först på grundskolan, efter det så kommer en 3-årig gymnasieutbildning och sedan “ska man helst” studera på högskola i några år. 

Efter det så “ska” man göra karriär och arbeta heltid samtidigt  som vi skaffar barn (vissa fler än andra ;-) . Vi ska se till att de får en kärleksfull och trygg uppväxt. Vi köper hus som vi ständigt renoverar osv, osv.

24

När jag tänker efter så är det inte klokt egentligen vad vi hinner med.

Detta gör vi under en kort period av vårt liv och turligt nog så tror jag att när man är i det så reflekterar man inte speciellt mycket över det.

18

Jag tror att denna lite lantliga stil i hemmet där man tillåts drömma om det en annan flyende vardag är ett sätt att ändå hålla lågan uppe.

29

Vi minns barndomens dagar då man kunde springa in till mormor eller farmor och få nybakta bullar och nygjord hallonsaft ur en vacker glastillbringare, vi minns också dofterna av blommande syrener där vi intog dessa fikastunder.

19

När jag sov över hos min farmor och farfar så var det alltid i sängar bäddade med gamla vackra broderade lakan och örngott.

Den varma chokladen  (gjord på traditionellt vis med kakao) serverades i gamla vackra muggar, om hur jag satt och beundrade alla vackra knappar i farmors sylåda…känslan av det enkla livet, att bara få vara…det är nog det som lockar mig.

20

Idag omges vi av datorer, dataspel, X-boxar…jag brukar ofta fundera på vad VÅRA barn kommer att tänka tillbaka på med glädje och värme i hjärtat när de växer upp???

28

Är det när de satt inne en hel dag framför datorn för att deras föräldrar inte hade tid att göra något med dem…för att de hade så många andra måsten???

21

Jag är själv likadan, jag har gjort många misstag i livet, både som mamma och som person.

Så detta är ingen moralpredikan ifrån mig till er.

Det är bara lite funderingar kring livet i största allmänhet.

23

Önskar er alla en härlig och rofylld helg!

Varma Kramar

Melinda

20 kommentarer:

Ullis/Leva på landet sa...

Ja du Melinda. Håller med dig om det du skriver. Kommer ju också ihåg min barndom och den liknar din. Här försöker vi i alla fall att så ofta som möjligt stanna upp och umgås. Något vi har som mål är att vi ska äta middag tillsammans varje dag och det gör vi nästan jämt. Är så mysigt. Underbara bilder du visar från butiken.

Ha en bra helg!
Kram Ullis

Cc sa...

Det var en tanke jag inte tänkt men när du säger det så stämmer det. Ja man kan förundras över hur det kan bli så. Vi hade det bra som barn, tror att våra föräldrar gjorde nått så nu när de blev morföräldrar så jobbar de för fulla muggar, tiderna har verkligen förändras. Kram

Det vita dårhuset sa...

Här har du en till som funderar över samma saker....
Fast jag undrar då också VARFÖR detta behov av att renovera arselet av sig har blivit så stooort och gått ner i åldrarna?!
Vi blir mindre och mindre nöjda med det vi har och har en ständig längtan efter mer.

Fisst kan man vara för inredning men jag tycker att det har gått för långt ibland! Alla dessa SKA ha, VILL ha...
Man renoverar och köper nytt, man möblerar om och ändå denna längtan...

VARFÖR?????
Vad är det vi saknar idag som fanns för 20-30 år sedan?

Pressen att allt ska vara så förbannat fint "utåt" bara ökar fast fler och fler uttrycker att de inte har råd eller egentlig lust.

VARFÖR?

Tyvärr har jag denna ständiga längtan efter mer jag också och kan känna en enorm äckel över mitt beteende när jag tittar på diverse galor.

Där ser man människor som kämpar för sina liv och här vältrar vi oss i onödigheter. Visst, vi lever efter våran standard men det är precis det som är sååå otäckt.

Hur många är det inte som är fattiga i vårat avlånga land?!!
Kan man inte tro... Och allt kan ju ryckas bort i ett nafs.

Inte undra på att de hade tid att baka bullar , bröd och koka saft förr när dom inte försökte pressa in 40 timmar i 24 =)

Det sägs att vi blir allt klokare men jag undrar jag...
****************************

Nu till något helt annat =O)
Var och tittade på DET huset idag och jag vet inte riktigt hur jag ska förmedla mina känslor på bästa sätt så det får bli a´la ika ;)

Fyyyyyyy Faaaaaaaaan vilken gård Melinda!!!!!!!!!!!!!
Där skulle man ju inte må dåligt av att bo precis!
OJ OJ OJ säger jag bara =)

Kan förstå att du smälte som en glass i sommarvärmen *ler*

Verkligen en Emils gård där man kan släppa ut barnen utan att vara orolig över att de ska bli överkörda =)

Längtar efter min häng matta =)

Många kramar Erika

NICOLINAS BONING sa...

Kloka ord!
Det är så skönt att titta på gamla vackra saker och nästan känna doften av barndomen,eller bara känna den där varma glädjen över att ha haft så underbara människor omkring en när man växte upp.
Vackra saker förresten...dom behöver inte vara vackra i någon annans ögon mer än i mina faktiskt;-)

Vi har försökt att få till några alldeles egna mysiga traditioner här hemma,och jag hör på "barnen" (21,22 & 24 år) att dom (speciellt flickorna dårå så klart) uppskattar dom när jag tror att vi kan hoppa över den aktivitet pga att dom tycker att dom är för stora för den,men se det går inte alls det!!!
Tack gode gud för det:-)

Kramar Birgitta

Lilla huset på prärien sa...

Ja man kan ju verkligen undra vad de (barnen) ska tänka tillbaka på. Nostalgi... jag hade ju Donkey Kong... *ler* - det är lite nostalgi för mig. Så kanske kommer de ihåg sådana saker. Förhoppningsvis också de goda fikorna och hemgjorda maten osv... kan man hoppas. Du påminner mig att det var ganska länge sedan jag bakade kanelbullar :)

Kram Jenny

NICOLINAS BONING sa...

Glömde en viktig sak förresten...inredningen/renoveringarna här hemma håller jag på med för att jag tycker att det är sååååå skitroligt:-)

Om jag fick jobba med det så tror jag att jag lugnade ner mig betydligt på den fronten.

Kram igen

Galleri Hönshuset sa...

Hej på dig. Allt väl?

Du har så rätt så i det du skriver, kunde inte ha sagt det bättre själv.
Alldeles för många barn sitter vid datorerna för att föräldrarna inte har tid med dem...Så sorligt!

vi hade några kompisar över ikväll på grillning o bla pratade vi om detta enorma behov av att renovera hela j-a tiden, helt sjukt egentligen...nu när jag tänker efter, vi satt och pratade om väldigt djupa saker hela kvällen nästan,det behövs ibland...

Nej, köket får vänta ett tag till...jag tror jag skänker 150.000till välgörenhet istället =) Undrar vad A säger då? hihihi...
Eller förresten, räcker det med 150.000 att renovera ett kök
idag???...
ja, det här är ämnen man skulle kunna diskutera i evigheter...stora problem vi har här i sverige...
Tacka vet jag mormors bullar och saft =)


Ha det gott. Kram Pirre

Emmas Verden sa...

Hei kjære Melinda :)
Ja det var kloke ord fra deg..
Kjenner meg igjen i mye av det..
Jeg bodde nær min kjære Besta når jeg var liten og det var alltid trygt og godt å være hos henne.. Maten smakte ekstra godt hos henne ;) Sydame var hun også,med masse spennende knapper og saker å titte på og røre ;)
Jeg gleder meg til å bli Besta selv..men det får vi håpe blir noen år til ;)
Jeg tenker ofte på at jeg må stoppe opp litt og ta meg mer tid til å gjøre saker med barna...men tiden flyr så fort at det blir ofte dårlig samvittighet på meg :(

Så masse fine bilder fra butikken din!!! Blir alltid så glad og inspirert av å stikke innom deg..takk for det ;)

Ønsker deg ei strålende helg..kos deg med din flotte familie ;)

Varm klem til deg ;)
Anne***

Ett hus i vitt sa...

Återigen: Du är så underbart klok Melinda. Ja det är inte klokt vad mycket man pressar in. Ja visst längtar man till den gamla goda tiden av någon anledning, jag minns min barndom hos min farmor. Hon har inspirerat mig mycket till det jag gör idag. Astrid Lindgrens böcker har nog också bidragit en del till någon slags längtan till en svunnen tid med fria barn, barfotaspring och äventyr. Visst vi kan inte skydda barnen från Tv och dataspel och jag tycker inte heller att vi ska ha dåligt samvete för att de får använda det ibland. Jag tror nämligen att det dåliga samvetet är den största boven i dramat. Vi vill hela tiden vara perfekta på alla områden och det kan vi jag aldrig bli...Jag tror att det bästa är att njuta av stunden, aavsett om den är i soffan framför Bolibompa, under skogspromenaden, eller på väg upp för Himalaya ;-). Ha en riktigt njutbar helg önskar jag dig :-). Kram, Anette

Beas sa...

Jag tror också att det är den där VÄRMEN man eftersträvar. Sedan är det en viss flärd som följer med rosenbroderier och spetsar, kristallglas och silver, zink och porslin. NÅgot som står som en kontrast mot billiga Taiwanesiska plastattrialjer och fabrikstryckta textiler som luktar kemikalier.

Att omge sig med äldre ting är som att leva livet som i en saga på något sätt tycker jag.

Och vem vill inte drömma sig bort från vardagen lite nu och då?

Rummet för välbefinnande sa...

Åhhh så bra inlägg du skrivit Melinda!
Det är tankar som svävat runt där innanför pannloben på mig också. Ja, det är ju en hel del tankar och funderingar som svävar runt där inne som du vet, men det här är något som återkommer då och då!
Satt själv med mammas knapp-burk och tittade, kände, sorterade, fantiserade.
Det kanske är just så det är - knapparna........
Det kanske är de som är nyckeln till all den eftertänksamhet som nu infunnit sig i vuxen ålder "fniss"

Sköt om dig nu och ha en toppenfin helg!

Kram kram Mia

linnea-maria sa...

Jag älskar ny teknik men köper helst gamla grejer, ja jag gillar även gamla kläder. Gamla saker har ofta en helt annan kvalitet än nytt och jag ser hantverket i gamla ting. Men man måste leva i nuet också och jag skulle inte klara mig utan dator, internet, ljudanläggningen, tvn, mobilen....etc. Ha en fin helg /linnea-maria

Anci sa...

Tack för kloka tankar ! Jag tror att jag också är född lite fel :) Jag drömmer ibland om en lugnare tillvaro.
Jag undrar också vad våra barn kommer att minnas som vuxna.

Kram

Krusidull sa...

Hej Melinda
Så synd att den tiden är förbi, när man såg tjusningen i det lilla och enkla.
Brukar ibland tänka att vissa göromål kommer att dö ut, tex vem kan stoppa strumpor, eller vem syr i nya knappar, kan man längre sy i ny dragkedja? De som jag tycker är mest skrämmande är,att de är dom som sitter vid datorn, spelar x-box,mm är de som skall ta hand om oss när vi blir gamla!!
Kram Melinda, önskar dig en trevlig ny vecka
Krusidullan

Lantligt i stan sa...

Å vad jag blev berörd av ditt inlägg! Jag tror definitivt att jag eftersträvar det jag själv upplevde som barn med vackert gammalt porslin och den varma chokladen du beskriver! Samlar t o m på den servis som mormor och morfar hade, som jag ätit massor av måltider på som barn, nämligen "Gröna Anna". Mycket nostalgi där, men gillar den verkligen. Tyvärr har man alltid ont om tid för det där nybakade! Önskar att man hade mer fritid, mer tid för familjen och att man kunde sänka kraven på sig själv något. Fast det är ju så roligt med inredning också!
Ha en skön söndag!
Kram Anki

Designe sa...

Härligt skrivet! Ja, det är ju helt sjukt va det är fullt upp i mitten av livet! Allt ska hända då! Såg Henrik Schyffert på teve i lördags- om 90-talet! Snacka om att man kände igen sig, han pratade bl.a om att det bara fanns 2 tevekanaler på teve på 70-talet och ett kort barnprogram. Det var riktigt roligt att lyssna på! Det bästa han gjort! Man fick sig en tankeställare! Jag älskar att se Madicken och såna barnserier...de är så harmoniska och mysiga! Älskade att vara hos min mormor då jag var liten, lugnt och skönt, man blev ompysslad..hon bodde på landet! Jättehärligt!
Ha en bra vecka! Kram :)

MonaA sa...

Kloka och tänkvärda ord, verkligen! Vi är nog många som gör/har gjort det misstaget, att livet ska snurra på i 180!
Tack för idag, jag är så nöjd med mina inköp hos dig, och det är Linus också!

Ha det gott!
Kram kram
Mona

Galleri Hönshuset sa...

Hej på dig. Allt väl?

Vad kan det vara för fel då?

jaja...hade tänkt komma förbi imorgon, men då har väl du stängt?

Vi tar det en annan dag =)

Ha det gott. Kram Pirre

Anonym sa...

Minns tillbaka... då jag var hos min mormor i norra Finland. Hon hade ett jättestort kök, stoor kombinerad eldstad/bakugn. Golven täckta av trasmattor som hon vävt. Vävstolen stod i köket (hon sålde även sina alster). Så mysigt när hon satt där och vävde och småpratade och hade all världens tid. Har nog varit med och komponerat några mattor (hon fick mig att tro det iaf.. :-)). Vi fika mellan varven, och mormor tände sin pipa och poffa på lite in i spisen. Rätt som det var så brukade det knacka på dörren. Kunde vara granngumman/gubben eller något barn från nån av granngårdarna. De sa goddag, klev in och satte sig på någon av stolarna längs väggen. Och tänk!... de ville inget speciellt... hade inget speciellt ärende..... Det var sååå mysigt och rofyllt. De bara satt där... prata lite.... fnittra lite och bara va. Suck...
Nej, fram för mer spontanbesök hos vänner och bekanta!! Helt utan några som helst krav på nåt!!!
kram från S & U Helena

Min Skattkammare sa...

Härliga bilder man blir glad av! :o)
Jag håller med dig om att den här tidsandan är påfrestande för oss människor.
Det sägs ju att stress och utbrändhet hänger samman med tiden, inte med ansträngningen. Det är bristen på koncetration vi inte mår bra av. Själen blir uttänjd när allt fler åtaganden och människor gör anspråk på vår tid. Vi måste hinna allt, intressera oss för allt, umgås med alla........
Det är inget fel eller elakt att begränsa sin tid och sitt umgänge, alltför många relationer tänjer ut själen och späder ut vänskapen.
Ofta har vi nyckeln till förändring, men det är de förödande skuldkänslorna som snärjer oss. Kanske är det de vi behöver kavla upp ärmarna och ta itu med?
Ja, ialla fall jag.....suck.
Trots att bloggandet ger mig mycket, så har den också en baksida för mig.....den upptar alldeles för mycket utrymme (även i tanken, nya inlägg ska ju göras), där istället lite "tom" tid skulle behöva rymmas, de där mellanrummen vi människor så väl behöver då inget särskilt händer.
Man måste vara lite modig för att gå emot den här tidens värderingar om att den högt prisade flexibiliteten skulle vara nåt postivt, när man bara istället slår knut på sig själv.
Men jag tror ändå på framtiden......och barnen skapar sina egna minnen de mår gott av, det tror jag!
Tycker om din blogg, fina bilder och goda vänliga tankar.
Kram Kicki